När vi på midsommar fick veta att Ullie var dålig o låg på sjukhuset trodde jag såklart att han skulle bli bra igen, för det finns ju inget annat.. Man vill att allt ska bli som vanligt och att alla blir glada igen.. Så blev det nu inte. Så mycket sorg o smärta till många människor, nu finns Ullie i vårat minne o i våra hjärtan istället. Tänker på Petra och Marc mycket och alla andra som stod han nära.. Ullie var den bullrigaste, snällaste och generösaste man kan tänka sig. Att bara fälla tårar går inte, hur många gånger har vi inte skrattat, dansat och druckit ramazottie in på småtimmarna efter tävlingarna i Guthersloh.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Den bilder på er är bara så bra.Fint skrivet Cia.Lottie
Skicka en kommentar