Ett blivande ekipage...

Ska man träna hundarna vill alltid Hanna följa med. och det är ju roligt förstås. Nu vill hon spåra också med Bella och det går bara fin fint. Jag följer med bakom som extrastöd om det flurrar till sig.
Bella är glad och positiv och jobbar gärna med Hanna. Det passar så bra nu att jag får lite hjälp av henne när jag måste lägga ner all energi på Indy.
Det närmar sig med stormsteg att vi ska till Tyskland.

Att packa mentalt!!

Indy Badboll. Någon i släkten heter Neptun von Badboll!

Full sula på hundträningen. Det är såå kul.Peter är en mästare i att figga. Vilken lycka att han och Lottie bor så nära så man kan träna ihop och få hjälp och trigga varandra.

Tre bilar var meningen ner till Tyskland, har vi komprimerat till två. I och för sig stora bilar med hundsläp men ...14 peroner och 9 hundar?? Hur i allsin dar kan vi få plats? Alla extrakläder lär vi få ha på oss och tandborsten i bakfickan. Bara jag har med mig passet som jag och Challe haft besvär med att fixa, nu ska det med bara. Challe påstod att hon hörde på radion att "passmaskinen" hade pajjat så det blev fördröjning med att få ut dom..Jäkla osis.

Midsommarfirande

Indy och Petter sommaren 2006.

Ja..då var de midsommar igen. Denna topp på sommaren. Denna helgen har vi sannerligen tagit det lugnt och bara varit.
Sill och potäter åt vi hos PG:s syster Mulle med familj på midsommarafton. På kvällen var vi hemma och Hanna insisterade på att vi skulle dansa runt midsommarstången.


-Ok, det måste vi ju. Så kl 22.30 hoppade vi grodorna medan hundarna skällde och hoppade med. Vilken syn.
Sen skulle det plockas 7 sorters blommor att lägga under kudden.
-Jag tar åkgräsklipparen då, säger Hanna. Det lite romantiska skimret försvann snabbt när Hanna kom brummande förbi.
-Plocka åt mej med mamma!!
Vem tror hon egentligen att jag plockar åt? Vem skulle jag drömma om på natten trodde hon?


Nu trimmar vi hundarna för fullt för snart är det dax för Tyskland.
Två korta pass om dagen bör det bli. En skyddshund 1 ska jag försöka mej på med Indy. Skulle det gå åt pipsvängen jobbar vi vidare hemma och satsar på IPO 1 istället. Oavsett hur det går kommer vi lära oss mycket och antagligen blir det ett äventyr!!

Helt normalt..om det är jag!!

Hälsade på mamma i torsdags som ligger på Helsingborgs sjukhus . På kvällen skulle jag åka hem igen och jag vår något mosig i huvet, kan jag säga.
Åk rätt väg hem nu, säger mamma innan jag åker.
Det betydde att jag skulle åka en annan väg , mycket kortare var meningen, tillbaka mot Jönköping, alltså inte den mot Halmstad utan mot Ljungby.
-Det grejar jag, svarade jag hurtigt. Hmm!

Hur fanken jag skulle komma från där jag, var till E4:an var ju första problemet. Det löste jag genom att bara köra rakt fram genom Helsinborg tills jag såg en skylt med olika alternativ på.
-Bra, nu börjar det likna något. Plötsligt blir det svårt att välja. Stockholm, Göteborg och Malmö?
Ok, inte Malmö..samtidigt susar jag på så det blir snabba beslut.
-App lapp sa.. Nej, Stockholm kan det inte va´. Ok, Göteborg tror jag. Nix, det var feeel!!

Skit samma, det ordnar sig. Ringer och kollar med PG.
Pust och stön i luren.
-Varför kan du inte köra rätt NÅGON gång!! Vänd om igen.
- Nej det vill jag inte..
-Ta in på ett hotell och kör imorgon när du är lite mer allert, då!!
-Nej, jag vill hem NU!! Jag kör av i Halmstad, jag tror det står en skylt Ljungby där, klart slut!!

-Ska jag komma och hämta dej då..
- Men hallå..jag fixar detta!!

-Visst!!
Körde av i Halmstad mot Markaryd(?). Det blev nog rätt. Efter ett tag blev jag misstänksam iallafall och slet fram kartan och började kolla ordentligt. Hoppsan, det blir en liten omväg, den vägen gick visst snett tillbaka lite, men skit samma. Gasen i botten igen , den bilen är som ett strykjärn på vägen.
Gött att komma hem igen och duscha och krype ner i sängen. Nästa gång hittar jag nog.. eller?

En rolig träning hade vi med hundarna idag. Indy gick två pass i skyddet och sen hem och cykla med honom. Ett bra spår gick han efter det och lite apportering. Jag är jättenöjd. Speciellt som det hade gått en räv på spårområdet tidigare på f.m.

Grattis!!! Lilla Hanna 9 år idag!!

Idag fyllde Hanna 9 år.
Kl.6.00 blev hon uppvaktad på sängkanten med paket och jordgubbstårta. På ett kort stod att hon skulle få välja en cykel, gissa om ögonen blev klotrunda! En röd cykel med växlar på blev det och Mc Donaldsbesök på det.
Imorgon ska Petters klass cykla till Hökessjön och bada och fika hela dagen. Hoppas att dom får en mysig och trevlig dag.

Börjar få hispan snart. Kom på att om några veckor är det dax för Tyskland. Tanken har varit att jag och Indy ska prova för Skyddshund 1. Frågan är om jag hinner träna så pass. Ska verkligen kämpa för det.

Apellklass spår

Upp tidigt i ottan, närmare bestämt kl 04.30 i söndags morse. Det var dax att köra apellklass spår som jag gått tävlingskurs i med Norman Rönnerfeldt. Fia Glans och jag mötte upp i Mullsjö för att plocka upp Norman.
Hu.. vad pirrigt!!
En trevlig och hjärtlig atmosfär på brukshundklubben gjorde att jag slappnade av lite. Spåret la vi ut och medan jag väntade på min tur kom en hare skuttande zick-zack över spåret. Jag stod först bara och gapade. "Detta är inte sant!" Den kom närmare och satte sig och mumsad precis vid mitt påsläpp.
-Schas!!! PCHH!! försökte jag. Den skuttade iväg en bit. OK, få se hur det går.
9,5 på spåret, jädrans va glad jag blev. Lilla Bella var med på noterna, och skötte sig galant.
På lydnaden missade vi lite, men jag är såå glad och nöjd ändå.
Att vi kom tvåa kunde jag aldrig tänka mig, mitt mål var att få godkänt. På prisutdelningen kändes det overkligt.
-Kan du inte se lite glad ut!! Skojade domaren.
-Du, jag är så jäkla glad!!
När jag satte mig i bilen för att åka hem visade termometern 29 grader!!
Tack snälla Norman, du är våran hjälte i alla lägen! Du har slitit med oss deltagare på kursen, utan dig skulle det aldrig gåt så här bra!!

Trädgårdsdax

Pular på i min trädgård. Ibland blir jag trött på mig själv med alla projekt men blir lika trött på mig när jag inga har. Harregud!!
Jag och Hanna spelade badminton en kväll och då hamnade bollen precis jämte vad jag tror en mördarsnigel. Hjälp, vad gör man?? Vi fick fickla i den i en liten burk sen bar vi ner den till gödselstacken och sen då?? Den måste ju förintas!! Vi skakade ut den och hämtade en stor tegelpanna och sen blev det snigelmos.

På tal om sniglar så frågade jag Hanna en dag om hon inte var varm i sin foppatofflor?

-Jooo, det är som snigel-slem inuti!
En bra beskrivning på fotsvett!!

Badliv.

Vad kan hon tänka på , Challe ?

Nu ser jag ut som en polkagris..igen!! Röd och vit efter allt solande. Har problem att ta mig ur bilen när skinnet stretar och inte vill vara så elastiskt längre efter allt solande. Men sol är härligt!! Imorgon bär det av till Skövde, ska tävla med Bella i Apellklass Spår. Ska bli kul och jag är pirrig i magen.

Igår firade vi Nationaldagen men buller och bång.
Först brännboll hos Peter och Lottie, grill, ponnyridning och fyrhjulsåkning. Lite bastu (!) och bad i poolen!!! En del var sega idag, det blev en och annan öl också. Norman som har tränat oss under en längre tid med hundarna ringde i morse när jag fortfarande låg i sängen för att peppa mig om tävlingen med Bella. Ska erkänna att jag fick ringa tillbaka ikväll för att förhöra mig om tider och dylikt.

Varför ska det vara smidigt?

-Ska vi köra lite hundar på Habo BK nu på förmiddagen?

-Japp, det gör vi, vi ses där. Jag och Lottie susar iväg till brukshundsklubben.
Varmt som sjutton var det men allt flöt på fint. Till slut mäktade vi inte mer utan stod och pratade lite i skuggan och pustade ut. Skönt, man känner sig faktiskt ganska nyttig och ordentlig må jag säga.
När vi babblat klart fick vi problem..Lotties bil ville inte starta! Inte ett liv i bilskrället. Det känner jag igen kan jag säga.
-Vi puttar den i nerförsbacken ..jaha..vilken nerförsbacke? En liten sluttning men vad gör man..Jo, puttar utav bara katten. Men den ville inte iallafall. Tusan också! Och jag som inte har någon telefon med mig, säger lottie. Tur att det hade jag. Ringer Peter som dyker upp som en räddande prins, trodde vi!
Vi baxar upp bilen igen med nytt försök , men nej. Den har sannerligen bestämt sig.
Fram med Peters bil för att starta med startkablar, som vi fick låna av en snäll människa. Då hittar vi inte batteriet. Det är sant!!
Ok, vi tar min bil då, säger jag. Det är bara det att tillverkarna lyckats gömma det batteriet också!! Hur är det möjligt? Den snälla människan med kablarna hämtade snällt sin bil..men nej! Det hjälpte inte. Bilen står nu nerkörd (eller uppkörd) och vi får se vem som får äran att hämta den?

BH provet med Indy.

Ja..ett äventyr var det bara att komma dit. Kl.12.00 skulle det börja i Såtenäs, det var ju en lagom tid, tyckte jag. Hanna och jag med Indy gasade iväg redan vid 9.00 för att vara framme i god tid!! HA!!! Fy för söliga bönder som ska släpa runt på sina redskap på vägarna!! Dom borde bara få köra på skogsvägar!!
Dom låg i karavan med långa vagnar efter sig och det var omöjligt att köra om. Inte kunde dom tänka sig att titta i sidospeglarna heller, till slut var det nog 50 bilar i långsam kö bakom.
Till slut tröt mitt tålamod och käkmusklerna började jobba. Till slut efter 3 mil körde dom av! Vid det laget gläfste jag så fradgan sprutade mot rutan.

Att jag hann fram precis berodde på att jag körde fel 3(!) gånger också. Fan, vad dåligt skyltat och sista biten fick jag eskort.
Indy skötte sig suveränt bra hela tiden. Det var träningshelg på Såtenäs så en del folk var det där. Tur att jag inte visste om det innan.
Men nu är han godkänd och det är gött!!
Hur trevligt som helst var det att besöka Såtenäs, det kan jag rekommendera till er som ska göra provet framöver!!

En trevlig söndag

Tre familjer på väg till Hjo, familjen Challe, familjen Jeanette osså vi då. Vi skulle ät mat och spela minigolf!! Det måste gått ut en varning på radion att vi var i antågande för minigolfen var stäng!!
Nåväl..efter maten tog vi en glass i lekparken..det var också kul. Det måste vi göra om, absolut!!

Min mamma..

Längesedan jag bloggade. Mycket har hänt och jag har inte känt mig så inspirerad, just. Min mamma är sjuk och jag fick en konstig aning. Jag tog ut några semesterdagar och åkte ner och det var tur det!! Det blev ambulans in till sjukhuset för hennes del. Tacksam är jag att jag följde min oro. Nu ska hon få behandling och vi håller tummarna för henne.

På hennes balkong planterade jag fina växter så det ska bli fint tills hon kommer hem.
Det tar på krafterna när någon så nära är allvarligt sjuk, men vi måste se framåt och tänka positivt!