Telia del 3, nu börjar även jag att tröttna!!

My warface!!!

Mina telefonkompisar på telia.. hade dyrt och heligt lovat skicka nytt modem och nån grunka till TV.n OCH en 15 meter sladd!! 

Det var det inte i paketet som kom idag! 

Nu är det krig!! Japp!! 

Han tog slut.. helt och hållet..

Som jag längtat efter denna kvällen.. och laddat! Spår för bästa Johan var det.. Kom i tid gjorde jag och på rätt plats o allt,, Vad kunde gå fel lixsom?

Upplägget idag var ett låååångt spår.. Ett maratonspår! Vi skulle se hur han orkade och tänja på gränserna lite..  Så med en dunk spårpulver.. en kasse näring.. traskade jag ut spåret.. Kom tillbaka genomsvett. Det var verkligen varmt, för jag har min ständiga svarta jacka på mig.. Den måste jag ha.. för den har jag alltid haft!!! Den funkar som en signal!!  Och annars får jag inte med mig all min bröte..
7 stycken som spårade idag, det tar sin tid men oh vad det är kul att följa alla hundar o förare i utvecklingen.. Man lär sig otroligt mycket att gå med o titta och lyssna. Vi började vid 4 och var klara vid 20..

Jag är jättenöjd med Indys spår!! Han har kommit ner bättre i tempo men måste påminnas.. vinklarna kunde varit exaktare men det har vi inte jobbat med på ett tag så det är inte så konstigt. Lägger sig fint på apporterna. Han tycker det är riktigt skönt när apporterna kommer, det blir en stunds vila och återhämtning med belöning..
Sista sträckan var han genomtrött och jag funderade allvarligt på om han skulle orka till slutet!!
Johan bara mös.. Det är träning det!

Fram kom vi till slutburken och en nöjd Indy som arbetat hårt och kände att han lyckats, stärkande för både mig och Indy..

Det är ju bara så roligt med spår!!

Verkligt overkligt!!

Det har hänt nått verkligt overkligt här idag. PG har köpt 2 böcker!!
-Va! Vad är det för böcker?
- Kolla! Han håller upp bok 1. Mopedboken.. ( Jag skojar inte!) Bok 2 heter Egon Gösta och jag.. (fortfarande allvarlig!) Boken handlar om  en entreprenadfirma .. Gäsp!

Sen hade han inhandlat såna där walkie talkie också..
Jag har varit med om detta förr hur det kan gå med såna prylar, helt opålitliga!!

För en hel del år sen skulle Petter vara med på älgjakt..
Då måste man ha såna walkie talkie.. ansåg prylgalen pappa PG..
Så på kvällen skulle dessa laddas för att användas morgonen efter.. och ställas in och veta hur dessa funkar..
Det sista momenten gick inget vidare, hur den funkade!!
Inställd var den på den frekvensen laget skulle ha.. men det hördes ingenting!!!
Det retade upp PG till vansinne, efter en kort stund.. Så den här walkie talkien hette en massa saker som man inte ska säga..
Vi hörde ingenting nej.. men resten av laget som laddade sina walkie talkies hemma i köket hörde visst varenda ord!
Så går det när man inte gör rätt.. Alltid bäst att läsa på först hur man ska göra:)

Karma!!

Nu höll jag på att skriva något riktigt retligt!! Men jag hejdar mig, det är inte bra för min karma! Den biter mig i röven direkt och jag har inte tid med det.. Så jag går ner till vedbacken och gör lite nytta istället..

Del 2 och fortsättning av hur man kan hitta en positiv strimma..

I dag var det den stora dagen då TV skulle göra ett återintåg på Hagadal.. Japp, det var ju måndag och modemfixardagen. Både TV, telefon och internet går via telefonjacket som sagt upp sej vid senaste åsk-mullret..
Reparatören skulle komma och lösa de stora världsliga problemet som att TV:n inte funkade. Internet orkade inte heller med mina krav att vara inloggand på banken så länge som 4 minuter! Morr!!

Så jag ringde min trogna telefonkompis Telia för att kolla vilken tid reparatören skulle dyka upp, så vi inte skulle missa den händelsen när vi skulle till stan..
-Eh..Jaha..  Jag måste prata med min kollega om detta, svarade pajasen på telia..
Jag återkommer..
Anar ugglor i mossen direkt..

Sen har han mage att skicka ett SMS!!! Att teknikerna har häcken fulla med jobb så dom hinner faan inte komma till dej!! Var glad om dom kommer innan onsdag kl 13!!!
Kanske det inte stod såååå direkt, men det var så jag kände att det stod!!
Oj, det var inte läge att ringa tillbaka direkt kände jag. Raggen behövde lägga sig först.

Nu är jag ju inte den som är den heller, utan att även jag fattar att man hinner inte hur mycket som helst på en dag.. Är det kris så är det.. Ja..

Men varför kollade dom inte upp att allt var OK när dom ändå höll på i fredags? Då var dom tydligen i en station och ficklade.. Gjorde en mätning och drog..

Så helt enkelt när alla popcorn landat i hjärnan ringde jag och frågade hur dom bara kan förlänga tiden sådär..
-Arbets-topp..

Skitsamma, orkar inte hålla på.. Så vi köpte oss en glass och då minsann ringer telefonen igen.
En riktig reparatör står hemma hos oss och undrar var vi är!
-Rör dej inte ur fläcken!!! Jag kommer om 5 minuter!!
Gamla jumpyn blev som värsta gocart-bilen..
10 minuter senare får modemet sin dom.. DÖD!! Ja gud vilken överaskning!!
Den diagnosen har jag redan ställt, men nu fick telia det skriftligt så vi får hämta ut ett nytt..
Det är positivt!!

Det finns något positivt i det hela.. om man funderar lite ..

Åskan hördes på håll i onsdag.. Det räckte! Modemhelvetet pajjade direkt.. Sjukt klena modem!
När ska dom uppfinna modem som klarar av ett litet nätt väderomslag..
Dom flyger ju förh..te till månen!

Ringde såklart till Telia inom 2 röda.. Felanmälan. Finns inget som kan få mej så ur balans som att knappra mej fram genom en telefonröst.. Jäklar!
Till slut fick jag tag i en rar människa.. Jo, nej det funkar ju inte modemet hos er! (I know!)
Fredag kommer teknikerna, han ringer mellan 8-12.
-Ok tack..
Instruerat Hanna att svara i sin telefon OCH ha ljudet på..reperatören fick hennes nummer, vi skulle ju inte vara hemma.. Norrland har gräsligt dålig mottagning, den är nästan obefintligt!

Fredagen kom.. Ingen tekniker hör av sej..
-Fint! Jag tar det.. väste jag till Hanna när hon ringde o meddelade hur det låg till..
Sa jag att det är gräsligt dålig mottagning i norrland på mobiltelefoner? Så inte nog med att jag skulle knappra mej fram igen i den här telefonmaskinen.. det bröt ett antal gånger också.. Även fast vi stod stilla..
Wow! Vilken adrenalinkick..
Nu kan ju inte (den urgulliga) killen hjälpa det heller som svarade till slut.
 -Eh klockan tre står det här i arbetsorden, då ska dom vara hos er..
-Åh vad bra!
Kom faan ingen klockan tre!
Åter igen var det till att starta om proceduren.. (Jabba!)
Kommer fram (lyckliga jag!) och meddelar att ingen varit där ALLS!!
-Jo det står här på ordern att det är klart i stationen nu..
-Ok, men internet, telefon och TV funkar inte..
-Jag gör en felsökning. är alla sladdar i?
-Eh.. dröj lite, jag ska bara ringa o kolla med dom som är hemma. Greppar PG:s telefon och där sitter jag med en telefon i varje hand och får instruktioner av teliagrabben och Hanna i den andra..
Befinnande i Ytterhogdal!
Hade det brutit då hade jag också gjort det.. Ihop alltså!
Han konstaterade att det inte funkade.. Tur! Annars hade jag blivit galen! Eller också hade jag trott Hanna blivit det.
Oj nu skulle visst reparatören få en ny arbetsorder.. som åtgärdas på måndag.
-Ja men tack!
Jag fattar nog hur det hela har gått till.
Reparatören hade nog inte tänkt fixa vårat bekymmer alls i freddags. Då skulle han ringt för att se så vi var hemma ifall inte felet låg i stationen.. Ett litet sms skickade han strax efter 15 och meddelade att felet var åtgärdat. Inte gick det att få tag på han heller..
Men nu är det ju så...
Att PG:s svåger ...  är reparatörens chef.. Ja det var ju lustigt! So lets se whats happens..

Ja vad är det positiva med detta nu då? Jo! Flickorna har spelat igenom alla spel vi har i hela huset.. Hederliga gamla spel som Fia, Uno Diamanten mfl.. Dom har plockat blåbär, bakat, städat hela huset..
Ja den reperatören kanske inte var så dum ändå.. eller att modemen är så klena kanske är bara lite bra. Om det inte händer för ofta vill säga..

Pappa 80 år!!

Här satt vi på kvällen när vi kommit fram och åt lite gott

Vilka levnadsöden det finns. På denna skolan bodde min pappa långt hemifrån. Farmor dog när pappa bara var 3 år och efterlämnade 3 små pojkar! Som det såg ut på den tiden fanns ingen hjälp att få.. Farfar fick lämna bort sina pojkar till släkt och vänner och arbetade i skogen, sen blev det inackorderingskola när dom blev lite större.. 

Farfar träffade dom bara på loven, då fick dom komma hem.. 

Pappa har berättat att barnen fick så mycket stryk av lärarinnan på skolan.. Hade dom blöta vantar fick dom stryk för det också.. Det behövdes egentligen ingen anledning..  Han ville aldrig sätta sin for där igen, men han har visat mej skolan och berättat mycket vad som hände! 

Och betänk att det bara är 70 år sedan!!

Min farmor Elinas sten på kyrkogården.. 

En dag för några år sedan var jag o pappa inne i härbräet. Ett gammalt timmerhus som han förvarat alla gamla grejer i.. Och där finns grejjer!! I ett skåp fann vi en massa brev. Det var brev som farmor skrivit från sjukhuset när hon låg inne för "kräfta" som man sa på den tiden. Läkarna kunde inget göra mer för henne och farfar gjorde allt han kunde för att hitta mer hjälp. Han skrev till en homeopat i Stockholm och vädjade om hjälp.. Ett kuvert kom tillbaka med medicin som han skulle ge.. Det kuvertet kom samma dag som farmor dog.. Även kvitto på begravning hittade vi och ett kvitto på syrenen farfar planterade på graven. Då, 1938 kostade den 5 kr. Antagligen en förmögenhet, den finns kvar än i dag..

Man blir så berörd men ändå så svårt att greppa.. Här inne i härbräet finns vår släkthistoria.

 Efter 6-årig skola fick pappa börja arbeta som getarpojke. Det innebar att man fick ett smörgåspaket och en flaska mjölk med sig varje dag och följde med getterna ut i skogen för att beta.. Även här bodde han hos några grannar uppe på fjället. Efter det blev han skogshuggare, sen flyttade han ner till småland. Innan han gick i pension var han platschef på NCC. 

Farfar gifte om sig med Klara som jag heller aldrig hann träffa..

Vi planterade så fint på graven hos farfar..

Många tankar och minnen blir det när man färdas så långt.. Faktiskt ganska skönt att sitta tyst mil efter mil och bara vara..

Min fina älskade pappa har fyllt 80 år.. I torsdags åkte vi upp till Vilhelmina jag och PG för och gratta honom på födelsedagen..
Han bor på ett demensboende sen några år tillbaka.. Kändes så fantastiskt underbart att se honom, såklart börjar jag gråta och han blev såå glad över att se oss. Är glad över att han kände igen oss, inte så lätt när man är gammal :)
-Men herregud!! Å så skrattade han så gott. Tittade på oss länge och vart så glad. Efter alla kramar så blev det paketöppning och tårta och kaffe. Pappas granne från Frostberget kom och grattade och vi satt en lång stund och pratade. Ja där satt vi och hade det gott..
Riktigt jobbigt att åka därifrån såklart.. Det dröjer ju tills nästa gång vi ses.. Inget man åker förbi så där bara när det är 100 mil emellan.
Hanna och kompisen har varit här och varit häst och hundvakt. Farmor har hållit ställningarna med mat och tillsyn.. Åh vad det är tacksamt!!