Läste tankvärda ord i nyaste Schäferhundstidningen, skrivet av Bo Edoff. "Samarbete, hjälpa varandra och arbeta mot ett gemensamt mål är något som är nödvändigt för framåtskridande oavsett om vi talar om små föreningar och klubbar eller multinationella företag".
..."i rasklubben måste verksamheten ses som en lagidrott där laget kommer i första och enskilda prestationer värdesätts högt men kommer i andra hand." Sant!
"Stadgar ses ofta som ett nödvändigt ont men de kan ha stor betydelse för verksamhetens inriktning och framåtskridande, det handlar om att tolka stadgarna på ett för föreningen rätt sätt och se hur det kan hjälpa oss"
Varför har man regler? Hur blir det, om det finns regler..fast en del struntar i dom? Vad händer med lag-andan? Hur ska man kunna möta varandra med respekt, samarbeta, hjälpa varandra om det "pinkas"? Har inget svar!!
Alla som vill ska få vara med i lokalklubbar, självklart. Men är det så att det
alltid är lokalklubbens "fel" om inte alla känner sig välkomna? Tror inte det. Jag tror att ransakning är på sin plats!!!! Är vi inte alla medlemmar i samma förening med
samma ansvar till trivsel, kommunikation och skapande av goda möjligheter. Detta är mina tankar som jag har funderat mycket kring, från olika håll och kanter.
Vad skapar bra eller dåliga möjligheter? Ja, det tål att tänkas på.