Hanna vid kojan min pappa bygde till barnbarnen i trädgården.
Huset i Frostberget.
Hanna, pappa och PG.Det var så roligt och det kändes så bra att vi åkte och hälsade på pappa!! Överaskad blev han när vi dök upp på förmiddagen i fredags. Han visste om att vi skulle komma men minnet sviker. Han kan inte längre bo kvar hemma i Frostberget utan bor på ett dementboende inne i Vilhelmina.
Åh, vad jag grät..det är så vedmodigt att se sin pappa bli gammal och inte så alert längre. En arbetsmyra av stora mått blir sittande och utlämnad till andras väl och ve. Personalen var gullig och rar men det är svårt ändå. Minnen från förra sommaren när mamma dog kommer tillbaka och det är tungt.
-Kom tillbaka medan jag kommer ihåg er, sa han en gång när vi gick så visst är han medveten om sin situation emellanåt.
Det är 100 mil emellan oss och det är ju inte så ofta man kan åka och hälsa på.
PG och Hanna var med och Petter vaktade hundarna. Petter har varit jätteduktig och tagit hand om allt här hemma, han är en "redig pöjk"! Tack till Challe och Henke som ringde och erbjöd sig att vara "bakjour" om Petter skulle behöva det när vi var borta. Det känns fint med goa vänner!
Åh, vad jag grät..det är så vedmodigt att se sin pappa bli gammal och inte så alert längre. En arbetsmyra av stora mått blir sittande och utlämnad till andras väl och ve. Personalen var gullig och rar men det är svårt ändå. Minnen från förra sommaren när mamma dog kommer tillbaka och det är tungt.
-Kom tillbaka medan jag kommer ihåg er, sa han en gång när vi gick så visst är han medveten om sin situation emellanåt.
Det är 100 mil emellan oss och det är ju inte så ofta man kan åka och hälsa på.
PG och Hanna var med och Petter vaktade hundarna. Petter har varit jätteduktig och tagit hand om allt här hemma, han är en "redig pöjk"! Tack till Challe och Henke som ringde och erbjöd sig att vara "bakjour" om Petter skulle behöva det när vi var borta. Det känns fint med goa vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar