Man må säga vad man vill men snurrig är jag ibland.. Handlade en sväng efter jobbet och stötte på en arbetskamrat från förskolan i kassan.
-Vi ska byta imorgon, jag och Catarina säger hon och viftar med ett bregott-paket framför näsan på mej.
Jabba, tänkte jag, dom ska byta det äckliga margarinsmöret mot bregott!!
-Ja, det var väl en bra ide´!! säger jag och ler med hela ansiktet. Det är ju så himla läskigt det margarinet!!
En konfunderad blick får jag tillbaka.
Nåt blev fel, det kände jag direkt.
-Nej alltså, jag och Catarina ska byta avdelning i morgon för en dag!! För att prova på du vet..vi pratade om på personalmötet!!
-Jahaaaa! (Gud, var är spaken till luckan!!)
Nu kommer arbetskamrat nr.3 fram.Stressad och vild i blicken.
-Hjälp, jag kan inte hitta min matvagn jag handlar i!!
Vad är detta, hur kan man slarva bort sin vagn??
Hon rusar vidare stressad och röd i ansiktet.
Vad ska kassapersonalen tro om barnomsorgspersonalen på Bagaregatans förskola?! En hög med vimsiga fröknar som knappt kan ta hand om sej själva!!
I dörren ut möter jag två pensionärer som upprört talar om att deras kvitto INTE stämmer. Här har det slagits in fel varor minsann!!
Jaha, där var förklaringen till den försvunna matvagnen..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Det är något speciellt med snurriga människor..... fara hem med protokollet så där i fickan...haha:)
/Protokolltjyvens fru
Skönt att höra att det finns mer vimsigt folk än mig!!Kram
hahaha...du ser det komiska i det mesta! Härligt!
Kram Kicki
Livet blir lite lättare om man kan se det från den komiska sidan har jag märkt. Det går inte alltid, men försöka duger långt!
Ha ha!!Tur att du har sån tung högerfot, Maria. Det var verkligen gasen i botten tillbaka mede prutokollet!!
Skicka en kommentar