I helgen fick PG ett litet hundbett i fingret. Tittade på det och konstaterade att det var ju så litet så det var inget med det heller..
Det är ju väldigt lätt hänt att man klämmer sej mellan käkarna när man leker med hunderna med bollar eller kongar, det är lite vardagmat för mej som är lite saktfärdig ibland:) Vet inte hur många gånger Pernilla kommit med papper och tejp..
Men det går ju över liksom..
Ja eller hur?
I måndags morse såg det ut som fingret skulle explodera i allafall, så han googlade lite på det :)
Ringde nån upplysnings-tjosan som rekommenderade ilfart till akuten!
Jorå..
Så han blev inlagd på sjukhuset och opererades på kvällen.. skulle vara kvar i 4 (!) dygn.
Lycka till!! Ring psyk-akuten, tänkte jag..
Lite irriterad (som en bålgeting) var han allt där han låg och skräpade i sjukhussängen..
Permission fick han dagen efter, åkte ju så klart direkt till... ja just det.. jobbet.
Tur och skönt för PG att Petter fixar det mesta och rycket in på rätt plats när det kör ihop sig.
Var 8.e timma ska han tillbaka o ta prover och få nått medikamente..
Himla olustigt det blev av detta och jag har fått större respekt för dessa bett.
Borde ta en sån här stelkrampsspruta egentligen, för har man fått skiten i sej så är det redan försent att vaccinera sig då.
Få se om jag lärt men nått av detta nu :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar