Challe och Marwin
Det kan man verkligen säga. Våran ortsgrupp hade mentalbeskrivning på 7 hundar på lördagen. Upp tidigt i ottan och gas iväg. Trodde som vanligt att jag hade koll men inte..tusan var är kaffetermosarna. Ha..vända om igen då. Jag var ju en av kökspersonalen och då får man ju helt enkelt inte missa kaffet! På kvällen var det 40-årsfest. Kul att komma ut lite, vi går inte ut och festar för mycket kan jag säga. Grattis Stinsen, han fick ett tandemhopp som present!(Fallskärm, alltså)
Söndagen upp och spåra. Jag hade fått lov av grann-bonden att vi skulle få låna hans marker att spåra på. Regnigt och grisigt väder värre. Tusan också! Men vi var många som slöt upp och det var kul. Dyngsur var jag på 5 minuter, mina dojjor kommer aldrig mer att torka! Lottie och Pia ville spåra på lera och det var väl inte deras bästa ide´. Skitigt värre. Men kaffet hos Lottie och Peter smakade himelskt och att ställa sig i en varm dusch var fantastiskt. Imorgon är jag LEDIG!! Vad ska jag göra då? Jo...träna ett litet pass med hundarna. Norman puffade på att jag skulle träna igång Bella riktigt och få in Kryp. Så vi kan ta och tävla lite. Jo, det kanske.
Sen ska jag MÅLA! Glasverandans fönsterfoder och knutbrädor ska bli färdiga. Putsa fönster, usch. Tror jag hellre åker och jobbar när jag tänker efter. Att måla kan vara kul om man ser resultat. PG hade pippi på att bygga maskinskjul ett tag och jag sprang efter med målarburken. Fast när jag sneglade uppåt tyckte jag det var lite väl högt upp att måla vindskivor. Men om jag ville ha det målat ficka jag helt enkelt göra det själv. Att måla är inget som han prioriterar. Fram med en rejäl stege som skulle nå ända upp. Sakta och fastklamrad vid stegen segade jag mej upp.
-Inte titta ner, inte titta ner, det är snart klart. Vad är det värsta som kan hända? -O, nej inte tänka heller. Målade så gott jag kunde och ner sakta igen. När jag sträckte på mej, lite mallig var jag med, såg jag våran hund som hade placerat sej precis under stegen. Hon var helt vit på ryggen! Men..va! Oj, tydligen hade jag vickat på burken så färgen runnit ut och det hade jag inte märkt. Ska hålla ögonen öppna denna gången när jag målar i morgon, tror jag.
Det kan man verkligen säga. Våran ortsgrupp hade mentalbeskrivning på 7 hundar på lördagen. Upp tidigt i ottan och gas iväg. Trodde som vanligt att jag hade koll men inte..tusan var är kaffetermosarna. Ha..vända om igen då. Jag var ju en av kökspersonalen och då får man ju helt enkelt inte missa kaffet! På kvällen var det 40-årsfest. Kul att komma ut lite, vi går inte ut och festar för mycket kan jag säga. Grattis Stinsen, han fick ett tandemhopp som present!(Fallskärm, alltså)
Söndagen upp och spåra. Jag hade fått lov av grann-bonden att vi skulle få låna hans marker att spåra på. Regnigt och grisigt väder värre. Tusan också! Men vi var många som slöt upp och det var kul. Dyngsur var jag på 5 minuter, mina dojjor kommer aldrig mer att torka! Lottie och Pia ville spåra på lera och det var väl inte deras bästa ide´. Skitigt värre. Men kaffet hos Lottie och Peter smakade himelskt och att ställa sig i en varm dusch var fantastiskt. Imorgon är jag LEDIG!! Vad ska jag göra då? Jo...träna ett litet pass med hundarna. Norman puffade på att jag skulle träna igång Bella riktigt och få in Kryp. Så vi kan ta och tävla lite. Jo, det kanske.
Sen ska jag MÅLA! Glasverandans fönsterfoder och knutbrädor ska bli färdiga. Putsa fönster, usch. Tror jag hellre åker och jobbar när jag tänker efter. Att måla kan vara kul om man ser resultat. PG hade pippi på att bygga maskinskjul ett tag och jag sprang efter med målarburken. Fast när jag sneglade uppåt tyckte jag det var lite väl högt upp att måla vindskivor. Men om jag ville ha det målat ficka jag helt enkelt göra det själv. Att måla är inget som han prioriterar. Fram med en rejäl stege som skulle nå ända upp. Sakta och fastklamrad vid stegen segade jag mej upp.
-Inte titta ner, inte titta ner, det är snart klart. Vad är det värsta som kan hända? -O, nej inte tänka heller. Målade så gott jag kunde och ner sakta igen. När jag sträckte på mej, lite mallig var jag med, såg jag våran hund som hade placerat sej precis under stegen. Hon var helt vit på ryggen! Men..va! Oj, tydligen hade jag vickat på burken så färgen runnit ut och det hade jag inte märkt. Ska hålla ögonen öppna denna gången när jag målar i morgon, tror jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar